På inspelningen berättade pappa att skolans renoveringsfond hade tömts under flera år. Pengarna skulle gå till säkrare ventilation, nya fönster och reparationer i de äldsta klassrummen. I stället hade de förts över till ett byggföretag som aldrig gjort det arbete som fakturerats.
Pappa hade upptäckt att hans namn använts som godkännare av flera betalningar.
”Jag skrev inte under”, sade han på bandet. ”Och jag vet vem som gjorde det. Men personen har tillgång till arkivet, nycklarna och min gamla stämpel.”
Bandet tog slut.
Jag stod kvar med handen över apparaten.
Viktor hade varit ekonomiansvarig i skolans föräldraförening när allt började. Han hade också hjälpt pappa att sköta räkningar efter att mamma dog.
Det kunde vara en tillfällighet.
Men plötsligt kändes varje tillfällighet som en varning.
Viktor kom tillbaka tidigare
Vi hann precis lägga tillbaka tegelstenen när ytterdörren öppnades.
Viktors steg hördes genom hallen.
”Elin?”
Leo ställde sig framför dörren till det dolda rummet.
Viktor kom in med två män från flyttfirman. Hans blick gick direkt till väggen under trappan, som om han visste exakt var han skulle titta.
”Vad har ni gjort där?” frågade han.
”Leo hittade en lös tegelsten”, svarade jag. ”Det finns ett gammalt förråd bakom.”
Viktors ansikte förändrades bara i en sekund. Sedan log han.
”Det där är skräp. Pappa byggde små utrymmen överallt när han blev äldre. Jag har försökt få bort det i flera år.”
”Har du varit där inne?”
”Nej.”
Han sade det för snabbt.
Jag tog fram fotografiet ur fickan.
”Vem är kvinnan på bilden?”
Viktor blev tyst.
”En gammal lärare”, sade han till slut. ”Det där har ingenting med huset att göra.”
”Varför har pappa skrivit att jag ska leta efter klassrum 3B?”
Viktor tog ett steg mot mig.